Om ett år kanske jag är i USA

I onsdags skickade jag in ansökan om att få åka som utbytesstudent, våren 2010. Man skulle fylla i tre alternativ, och jag vill åka till USA, så jag fyllde i 1. New York University, 2. San Diego State University och 3. University of Washington. Nu gäller det bara att jag blir nominerad till att åka. Det är en LÅNG process, men nu kan jag inte göra mer för tillfället. Åh, jag vill åka! Det vore så coolt. Men jag ska börja träna stenhårt redan nu, för när jag åker dit vill jag vara i toppform, med tanke på hur mycket mat som kommer erbjudas överallt. Jag vill inte vara en av dem som går upp 20 kilo när de är på andra sidan atlanten. Kan dock tänka mig att det är lätt hänt, med de stora portionerna och så. Där får jag verkligen passa mig - jag är inte direkt känd för att lämna kvar mat på tallriken! "Man vet aldrig när man får mat nästa gång", liksom. Men, men, det är lång tid kvar. Och hamnar jag i New York, kommer det nog inte vara något problem att hitta nyttig mat. Åh. Jag vill till det stora äpplet!

/Sofia

Mellis

Det här åt jag när jag kom hem från universitetet, till mellanmål. Om ett litet tag ska jag träna med E, så jag hann inte laga middag, därav denna lilla måltid. Det blir alltid problem med maten när man ska träna direkt efter skolan - det finns inte tid till att göra något ordentligt, men man är jättehungrig eftersom lunchen oftast är vid tolv. Oftast blir det bara lite av varje av det som finns hemma, och så också denna gång. Hade tänkt köpa en avocado att ha på mackan eftersom det är lite matigare, men alla som fanns i affären var stenhårda, så det fick bli ost och groddar istället. Har någon bra tips på mellanmål?

/Sofia

Skärpning Sandra

Oj, oj, bäst jag skärper till mig så att vi inte dödar bloggen! I dag kom jag hem efter sju veckor på vift. Jag har ätit smakprov på mammas julmat, sedan har jag ätit underbar mat i Brasilien och Argentina. Jag har ätit frukt och kött utan dess like. Köttet i Argentina var så mört så de smälte i munnen. Sedan kom jag tillbaka till mammas fyllda kylskåp igen. Men idag klev jag in i min studentlya. Jag öppnade kylskåpet för en titt. Det stod några mjölkpaket som var utgågna vid olika datum, en sur yoghurt, någon konstig matlåda och några burkar med sylt. Jag gav upp hoppet om en vettig middag denna dag då det ändå inte fanns tid och ork till att åka och handla. Men medan jag valde att gå en promenad så lyckades en av mina sambos rota runt i kylskåpet och skramla ihop till en köttfärsås. Den var brun men fullt ätbar. Med lite ketchup var den till och med god. Med lite fantasi och kreativitet går det nästan alltid att sno ihop en måltid. Den här våren ska jag jobba lite mindre så har kanske mer tid till att laga mat och då blir det fler inlägg på bloggen!

/Sandra

Trerätters på en timme

I fredags hade vi en liten tillställning hemma hos mig, där jag och Sandra stod för maten. Sandra satte ihop en trerättersmiddag, som vi lyckades laga till på endast en timme, med lite hjälp av några snabbprodukter - som Kelda sparrissoppa och färdig-pannacotta. Lite fusk kanske, men vad gör man? Gott blev det i alla fall. Förrätt alltså sparrissoppa med färsk sparris, till huvudrätt Sandras egen variant av moussaka, med aubergine, fetaost, köttfärs, krossade tomater, ost och kanel och till efterrätt vaniljpannacotta med varma hallon. Det var en trevlig kväll, som slutade med spontanutgång till GIH, som hade 90-talskväll. Höjdpunkten var BSB och Spice girls, helt klart!

/Sofia

Tur att jag inte dejtar Edward Cullen

I går skulle jag nämligen göra lammfärsbiffar, och när jag som då som bäst står och hackar lök, vad gör jag? Jo, med hjälp av tradera-knivarna jag fick av pappa (ja, de var vassa), lyckades jag skära av mig halva fingertoppen på vänstra tummen! Usch, tänker ni säkert nu, och ja, det var usch. Det blödde i typ en halvtimme. Jag fick rulla biffarna med en hand om man säger så. Som tur var kom E med plåster, så jag förblödde inte. Och för kännedom så blev biffarna till slut mycket goda, med en hint av spiskummin och persilja.

/Sofia

Viva la vida

Åh, vad länge sedan det var jag skrev här på bloggen! Det är ju pinsamt. Kanske så att det är onödigt att skriva, för jag har väl inga läsare kvar nu. Om jag eller Sandra mot all förmodan fortfarande har det, kan ni väl slänga iväg ett inlägg och tala om det? Annars kan det nog bli farväl för alltid för denna blogg, är jag rädd. Vi får se hur det blir.

I lördags gjorde jag något annorlunda och roligt, jag åkte nämligen limousine, drack champagne och hängde vid ett bokat bord inne på Ambassadeur på Kungsgatan. Det var L's birthday, och hon gillar födelsedagar så hon hade arrangerat hela kalaset. Så generöst av henne, och så snällt att jag fick följa med! Vi började kvällen hemma hos mig, där L fick en flaska ekologiskt vin av mig, och lite andra pressys av de andra. Vid elva stannade limon utanför mig och vi sprang ut och radade upp oss framför den vita limon för obligatoriskt fotograferande. Sedan cirklade vi runt i stan ett tag, drack champagne och lyssnade på partymusik. Jag skulle lätt kunna vänja mig! Sedan var vi framme vid Ambassadeur, och jag lyckades kliva ur bilen utan att ramla och utan att blotta för mycket underkläder (hade dessutom svarta strumpbyxor, så det borde varit lugnt ändå), vilket kändes som en bedrift. Jag förstår dig Britney, det gör jag verkligen. Dörrarna är jättesmå och lågt placerade! Väl inne på stället blev det mer champagne vid bordet som L hade bokat, och vi dansade loss till Coldplays Viva la vida och andra sköna låtar. En härlig kväll!

Nu är det handboll som gäller, och kanske en kopp te.

/Sofia